torsdag 20 oktober 2011

Lyckligt lottad

Ja, det är vad jag är. Varje morgon får jag vakna till ett leende från min minsta lilla skönhet. Så gosig, så mysigt! Skulle kunna tänka mig att trycka på paus ett tag just nu och bara få stanna kvar i den här tiden. Oliver är så nöjd, glad och tillfreds. Skulle han vara grinig så är han hungrig eller trött. Han är, peppar peppar, ett enkelt barn att ha att göra med. Livet har ju blivit så mycket roligare för honom nu när han kan ta sig runt.

På eftermiddagarna ser jag fram emot att få hem mina stora älsklingar så jag får krama på dem också. Just nu får jag ut maximalt med tid med barnen och det är mycket värt. Snart står jag där i trängseln på pendeln på morgonen, fokuserar på jobbet istället för barnen under dagen och sen trängas lite hem igen. Usch! Men var sak har sin tid sägs det ju så det blir säkert bra. Nu ska jag dock bara njuta av den tid jag får med barnen.

1 kommentar:

Mia sa...

Jag känner precis likadant :-) det är det hör som är livet!